Frågelåda med Agneta Råhlin, konstpedagog och projektledare för Punkprojektet

Vad innebär punk för dig?
Att våga göra saker själv, inte bara vara kulturkonsument. Att känna att man kan göra saker utan att vara proffs. Det är lite av en gräsrotsrörelse.

Vad har punken betytt för din generation?
Jag lyssnade på musiken, sen satte ju kläderna spår. Femtiotalsjackan gick igen t.ex. På sätt och vis flyttades gränserna mellan progg och punk.

Anser du att punken är aktuell i dagens Sverige?
Ja, som tanke, att folk slår sig samman och i drivkraften underifrån. Att göra något eget verkar komma igen.

Vad anser du vara det huvudsakliga syftet med Punkprojektet?
Att Konsthallen som institution skulle bjuda in andra aktörer och agera tillsammans kring hur de uppfattar punk. Vi ville ha ett samarbete med andra kort och gott.

Hur uppnår man ett så fruktbart resultat som möjligt i ett sådant projekt?
Till en början var projektet en öppen idé om punktänk. Vi höll ett öppet möte, presenterade idén. Allt handlar om att organisera upp på ett bra sätt.

Hur fungerar samarbetet aktörerna emellan?
Det har fungerat jättebra, över förväntan. Folk har kommit och diskuterat ämnet och konceptet. Sedan finns ju en intern koppling mellan de inblandade aktörerna vilket bidragit till att folk kommit och saker har fungerat.

Vilket anser du vara kulturen och de många konstarternas huvudsakliga syfte?
Att spegla samtiden och samhället och berätta något om det.

Kan du tänka dig fler framtida samarbeten av det här slaget?
Ja, att jobba med ett tema bidrar till ökad genomslagskraft för de som samarbetar. Det genererar nya kontakter.